By Gösta

Är äkta sanning något som
du eftersträva bör?
Ty när du allting talar om,
det ofta skada gör.

Finns det en sanning som ej har
en sida gömd bakom?
En sida som har något kvar,
du ej bör tala om.

Den vita lögnen kanske är
i längden bäst ändå,
ty sanningen ju ofta bär
på hat och hämnd också

Om i förtroende nån vill
en hemlighet dig ge,
då bör du alltid tiga still,
ej läcka nåt breve.

Men om du alltid lever så,
att samvetet är gott,
du sanning tala kan ändå,
blott tiga med nåt smått

En sanning ofta skada gör
den kan ge djupa sår
den kanske därför mindre stör
om den ej alla når


ingen vet allt, men alla vet något.

image84

Mellankaffe-drickare

image79image81image82image75

De försöker hitta lugn i vardagen genom att köpa sig en mellanstor kaffe och gå och sätta sig på trätrappan vid fyrisån. Där sitter de, lika stilla som änderna står i vattenkanten. De bara är där. För att låtsas att de har all tid i världen. Mellankaffet är nödvändigt för dessa människor. Ja, kaffet måste de ha för att på något diskret vis påminna sig själva om att de strax måste dra sig tillbaka till jobbet, stressen, livet. Människans uppgift.

Det mellankaffe-drickande folket träffas och bara sitter där. De byter några ord. Kanske pratar de om de stående änderna eller kanske pratar de om hur fint stenarna i fyrisån är placerade. Eller så talar de om förra helgens urartade fester. Det enda de inte talar om är jobbet, stressen, livet. Deras uppgifter.

Endel tar fram sin kamera, smuttar på sin mellanstora kaffe, ser sig om och tillsist knäpper ett kort på en and som lufttorkar fjärdrarna genom att spreta ut med vingarna. Vissa har med sig sin mp3-spelare, de lyssnar på sin musik, ser sig om och smuttar på sin mellankaffe. Andra sitter med ögonen igenslagna, men tittar upp ibland för se efter så att moblien inte blivit stulen, och de vill se efter så att kaffet i den mellanstora muggen inte redan tagit slut. Tiden går ju så fort när man önskar att den ska gå långsamt. För alla vet att när den mellanstora muggen är tom på kaffe, är det precis som alla andra arbetsdagar, dags att rusa från lugnet, tillbaka till jobbet, stressen, livet. Den männskliga uppgiften.