frokenbus

förra fredagen var som att få en smäll på käften
igår hände det igen

det märkligaste är att jag faktiskt känner mig gladare 

det är som om allt det där slagits
ut ur mig

men jag saknar ändå

det
kommer jag nog inte undan
inte idag och inte morgon

men glädjens andetag kan ändå
andas
och i en värme
kan jag ändå omfamnas