frokenbus

att höra din röst på avstånd
gav mig ett inre lugn
bara tanken på dig
fick mitt blod att rusa snabbare
mina kinder blommade upp
av att höra andra människor prata om dig
samtidigt vällde det upp tusen svek och sår
som kändes alldeles för mycket
alla dina ord och handlingar
pulserade genom min kropp
och gav mig sömnlösa nätter
du gav verkligen allt
så jag kände att jag levde

när allt det där försvann
när du försvann
fanns det inget som berörde
det var inte konstigt att jag kände mig tom